Jag är en långdistanslöpare från Helsingfors. Mina huvudsträckor är 5000m och 10 000m och mitt mål är att vara med i de Olympiska spelen år 2016 i Rio de Janeiro. Där tänker jag springa fortare än någonsin förr. Vid sidan om löpning studerar jag på Hanken Svenska Handelshögskolan.


tisdag 31 juli 2012

Ne parhaat hetket

Eilen aamulenkille lähtiessäni, en odottanut muuta kun aivan perus aamulenkkiä. Eli hieman tukkoista ja kevyttä lenkkiä, joka lähtee loppuun kohti kiihtymään lihaksien lämmetessä. Olin ottanut muusiikkisoittimen mukaan, koska ajattelin että tarvitsin jotain motivaatiota sille lenkille. Sitä en tarvinnut.

Se on hienoa, kun joskus nämä arjen pienet hetket voivat olla niin hienoja. Heti ensimmäisen askeleen myötä lenkki oli yhtä juhlaa. Se tuntui niin hyvältä ja koko keho ja mieli oli siinä tekemisessä niin läsnä.  Harjoituksen paras osa oli se, että askel oli kevyt ja se rullasi, mutta silloin kun jotenkin kaikki ympärillä oleva ja pään sisällä olevat ajatukset selkenevät, lenkki on niin terapeuttista. Keskuspuiston hiljaisuus, hiekkatie ja metsä antoivat ajatukset levätä ja rauha valtasi mieleni. Se rauha otti pois kaiken stressin ja ne ajatukset, että minun on pakko juosta kovaa ja pärjätä. Minun ei ole pakko. Annan keholle sen ajan, mitä se tarivtsee, enkä aio stressata enää. Se syö aivan liika energiaani, jota voin käyttää hyviin asioihin. Esimerkiksi elämän nauttimiseen.

Minä olen kamppaillut itseni kanssa vuosia enkä ole uskaltanut löysätä otteita, koska pelkään kontrollin menettämisestä. Tulin eilen siihen tulokseen, että olen kontrollin myötä vain elänyt puoliteholla. Olen tukahduttanut monta eri asiaa, mutta yksi niistä isoimmista asioista on ollut se, että en ole kuunnellut itseäni. Sen sijaan olen ruosikinut itseäni ajatuksilla, etten ikinä kelpaa mihinkään. En ole töissä, koska juoksen. Opiskelen hieman hitaammin, koska juoksen. En juhli tai käy hirveästi ulkona näkemässä ystäviä, koska juoksen. En tunne itseäni hyväksi ihmiseksi, kun laitan juoksun aina etusijalle. Etenkin silloin, kun juoksu ei kulje. Minä tunnen itseni hyvin itsekkääksi, kun elän näin. Rakastan juoksua, mutta se tuntuu välillä vain liian itsekkäältä elämäntyyliltä. Tämä painaa mieltäni. 

Ajattelin tämän takia muuttaa hieman ajatusmalleja päässäni. Minä aion jatkaa juoksemista suurin piirtein samalla tavalla. En vain aio kokea huonoa omaatuntoa muista asioista. Minä aion järjestää minun siiviilielämän sillä tavalla, etten saa siitä hunoa omaa tuntoa. Minä uskon, että minun juoksuni paranee tällä menetelmällä. Vähemmän stressia ja paineita juoksuun. Keskityn kuitenkin olennaiseen, juoksemiseen ja kehon kuuntelemiseen. Minä olen kesän aikana rapusittain saanut hienoja AHA-oivalluksia ja tulokset ovat harjoituksissa parantuneet. 

Minun matkani oman huippukunnon löytämiseen on siis jo alkanut. Harjoituksiet ovat kulkeneet jo todella kivasti viimeiset 2.5 viikkoa. En odota, että huippuvire löytyisi tänä kesänä, mutta se tulee kun on tullakseen. Keskityn nyt enemmän balanssin löytämiseen. Koulun alotan parin viikon päästä. Käyn yhden  kurssin Helsingissä, ja sen jälkeen muutan Vaasaan. Siellä alkaa sitten koulu. Töitä en valitettavasti tule tekemään. Huonojen tuloksien takia, minun tuetkin tulevat laskemaan, eli ulkomaanleirityksetkin ovat nyt hieman vaakalaudalla. Minä pystyn kyllä harjoittelemaan Suomessakin.  Toivotaan vain lämpimää keliä talveksi. Minun panostus juoksuun ei laske, vaikka leirejä ei tule. Se tarkoittaa vain sitä, että minun täytyy tehä asiat hieman huolellisemmin, kun liukkaat kelit alkavat. Minä pystyn siihen. Pääasia on se, että nautin tekemisestäni. Tottakai juoksu +25 auringonpaiseessa on mukavampaa kuin -20 lumisateessa, mutta nuo ovat vain pieniä yksityiskohtia. 

Kesää on vielä jäljellä ja nyt aion nauttia siitä, ettei minulla ole suurempia vammoja ja että saan juosta ja harjoitella normaalisti. Minä juoksen, koska se antaa minulle enemmän kuin mikään muu asia maan päällä. Siitä en pysty luopumaan, mutta yritän tässä nyt samalla saada hyvän fiiliksen muun elämän kanssa, jottei huono omatunto olisi jokapäiväinen murhe. Oma hyvinvointi ei saisi olla juoksun tai syömisen/ei syömisen varassa. Se pitäsi tulla sisältäpäin. Sitten muutkin asiat toimivat. Tavoitteenahan tässä kuitenkin tulla huippujuoksijaksi, ja silloin mielen pitää olla vahva. Minä teen töitä pitkällä tähtäimellä. Kaksi vuotta aikaa EM:ihin, neljä vuotta aikaa Rioon. Nyt on sitten vain aika treenata ja pitää mieli selvänä ja virkeänä!

Nyt menen aamupäivälenkille. Olen hyvin iloinen, että te luette blogiani. Kiitos ja ihanaa päivänjatkoa teille! :)

lördag 28 juli 2012

Huh hellettä

Kävin eilen hölkkäämässä Hämeenlinnan Kaupunkimaratonin 10km matkan. Reitti oli melko mukava, mutta keli oli kyllä reippaasti yli mukavuusalueen. Minä juoksin kolmantena maaliin ajalla 38.48. Olen tyytyväinen. Suunnitelma oli lähteä 4min vauhdista ja tehdä kiihtyvä vauhtikestävyysharjoitus. Sen sijaan juoksin hyvin tasaisen kympin. Hyvä niinkin.

Tänään on sitten pitkää tiedossa ja muuten aion ottaa ihan rennosti.

måndag 23 juli 2012

Sommaren fortsätter...

Gårdagens 25km flöt på som smort. Medelfarten höll jag vid 5.35 och medelpulsen var 136. Sebu cyklade med mig nästan hela länken. Det var underbart. Efter länken hade vi inte så mycket tid kvar, förrän jag skulle kasta honom till flygfältet.

HJK har idag den andra matchen mot KR Reykjavik på Island. Vinsten är rätt så säker, med tanke på att de vann 7-0 förra gången. Men man får ju inte underskatta dem och Islands vind :P Hihi. Jag minns så väl, då jag sprang 10 000m på de Nordiska mästerskapen på Island... Jessus! Jag har säkert aldrig varit med om en så stark vind. Men brons fick jag ändå.

Gårdagen var nog riktigt lyckad. Jag träffade min kära syster och hennes kompis från London på Café Regatta. Förutom det gjorde jag en till träning, var på massage och sedan hade vi "sleep- over" med Isabella. Det var hur mysigt som helst! Nu skall jag på länk och sedan åker vi till Hangö. 

Här är lite bilder från min vardag.


Sebu och jag på Origo, Hangö. 

Mina babyn+ Tiger Balsam!

HJK-KR Reykjavik med mami

7-0!

Nordic- Baltic Championships, Jessheim, Norge

Sleep- over med syrran! Pizza, jordisar, rödvin och mycket mera... Men det bästa, syrran e här!




söndag 22 juli 2012

Kisafiilikset


Kaksi päivää ennen kilpailua alkoi jo tuntua hyvältä. Tuntui, että olisin jo voinut kilpailla lauantaina. Olli käsitteli jalkoja torstaina ja sitten meidän maajoukkueen hieroja Anssi hoiti niitä perjantaina ja lauantaina. Perjantaina maltoin juosta 5km:n verryttelyn, ja lauantaina yhden hyvän lyhyen harjoituksen. Lauantaina tuli kilometrejä 8.5. Eli hyvin kevyesti valmistelin. Lauantain harjoituksessa juoksin yhden reippaan kilometrin ja sen päälle 4x100m vetoja.  Jalat tuntuivat hyviltä.

Lauantai iltana aloin jo yllättäen odottaa kilpailua. Minähän olin päättänyt, etten kilpaile hetkeen, mutta kutsu tuli ja minä päätin kuitenkin juosta. Hyvä niin.
Onneksi kilpailu oli melko aikaisin, niin en tarvinnut enää sitten sunnuntaina odotella hirmuisesti. Sunnuntain aamuverryttely oli sitkeä, mutta milloin lenkki on lennokasta kl 7.15 suoraan sängystä nousseena?

Verryttely ennen vitosta tuntui lennokkaalta. Se enteili hyvää. Jalat eivät ole tuntuneet tuollaisilta pitkään aikaan. Ja sitten se kilpailu alkoikin...

Ensimmäinen kilometri oli hyvän tuntuinen ja se meni minulle sopivaa vauhtia. Toinen kilometri oli samanlainen. Me juoksimme hyvässä ryhmässä, niin pääsin tuulen suojaan.  Kun kolmas kilometri alkoi, iski ruotsalaiset jarrut pohjaan. Normaalisti, olisin lähtenyt vetohommiin, koska minunkaltainen juoksija tarvitsee tasavauhtia päästäkseen ennätykseen.  Niin ei tällä kertaa käynyt, koska minun kesän pidemmän matkan räpellykset eivät ole olleet hyvin vauhdikkaista. Epävarmuus iski ja päätin vain pysyä mukana ryhmässä. Sitten kun neljäs kilometri lähti käyntiin, olivat jalat vielä todella hyvän tuntuiset ja niin oli monella muullakin, niin siitäpä me sitten kiristettiin vauhtia. Tämä ratkaisu oli mailereille melko hyvä, koska heillä oli kiriherkimmät jalat kuin muilla. Kuitenkin sain kiristettyä viimeiset kilometrit kelpovauhtiin niin lopputulos olikin sitten noin 40 sekuntia kovempi kuin Oulun kilpailussa. Toki jäin omasta ennätyksestä 26 sekuntia, mutta se tuntuu hirmu vähältä tällä hetkellä. Minä olen todella tyytyväinen omaan aikaani ja juoksuun.

Tämä oli kesän paras juoksu, parempi kuin 1500m ennätys juoksu. Tämä juoksu tuntui hyvältä ja se ei hyytynyt se vauhti. Annoin kaikkeni ja opin valtavasti. Minulla on nyt hyvin selvät suunnitelmat tulevaa varten. Kiitos tämän juoksun uskon, että tästä kesästä tulee vielä hyvä. 

Kevään ja kesän pettymykset ovat opettaneet hirmuisesti. Olin jo unohtanut miltä hyvän tuntuinen juoksu tuntuu. Nyt on motivaatio hyvin korkealla ja halu onnistua ja rikkoa ennätyksiä taivaissa. Uskon, että jos nyt harjoittelen järkevästi ja annan kehoni palautua kunnolla ennen kovia harjoituksia, kympin vauhti löytyy vielä tänä kesänä.  

Nyt saa turhautumiset ja epätoivon tuntemukset loppua.  Kiitos Ollin,  valmistava harjoitus meni nappiin ja sitä seuraava pitkä lenkki. Hän sai hyvän onnistumisen putken päälle ja sitä en aio pilata. Minä odotan jo huomista harjoitusta ja seuraavaa kilpailua!

Odotan erityisen paljon seuraavaa vitosen kilpailua. Nyt on helppo lähteä viivalle, kun tiedän suurin piirtein mihin aikaan voin tähdätä. Nordic- Baltic kilpailun tavoite oli juosta kauden paras aika. Siihen ei paljoa tarvittu, mutta se tuntui vaikealta, kun en lainkaan tiennyt kuntoani. Nyt tiedän ja nyt muistan miksi juoksen. 

lördag 21 juli 2012

Ingen press

Jag har säkert aldrig varit såhär avslappnad och neutral inför en tävling. Jag vet min kondition och de andra vet min kondition. Jag tänker bara springa det bästa jag kan. Innerst inne, önskar jag ju på ett under, men jag måste vara realist. Alltid får man ändå be och önska att något skulle ha hänt.

Jag tänker bara springa. Tävlingen är imorgon 12.30 norsk tid.

torsdag 19 juli 2012

Den bästa dagen på länge

Morgonen startade perfekt. Jag vaknade 8.15, drack en kopp kaffe och ett glas vatten. Därefter började tejpandet av fötterna. En timme senare förde Sebu mig till Djurgårdens friidrottsplan, där jag hade bestämt en löpträff med Mikaela. Vi sprang en lugn 18.5km:s länk tillsammans.
Länken var perfekt på alla sätt. Jag kunde inte ha gjort den länken alls något bättre. Träningens höjdare var ju farten, sällskapet och vädret. Direkt efter länken sprang (500m) jag till simstadion, där Sebu och jag vattenlöpte i 20min. Efter det njöt vi av solen och varandras sällskap.

Den goda dagen fortsatte med en mysig fika stund med Barcelona- bruden Johanna. Hon är nu på visit i Finland, så vi passade på att ses. Hon är ju trots allt en av mina bästa vänner.

Den återhämtande dagen prickades med en ca 2 timmars lätt massage av Olli. Benen börjar faktist öppnas så småningom. Mycket positivt. Kroppen tackar och själen tackar av dessa underbara människor. Utan vänner och fina människor skulle man nog inte klara sig. Jag känner mig stabilare och starkare än på länge. Tacket går till dessa personer.

onsdag 18 juli 2012

Mycket har hänt

Det trevligaste av allting är att min hårda träning gick som planerat. Jag är super tacksam till Olli. Han drog mina 1000m:s drag i den planerade farten, vilket orsakade en perfekt träning. På sistone har jag börjat alla mina hårda träningar för hårt. Dumt huvud, så får kroppen lida. Eller hur man nu säger...

Olli har även börjat ta hand om mina ben och huvud. Fina saker. Med tiden tror jag att allting kommer att bli bra igen. Även om jag inte nu är i skick, blev jag vald till Nordic- Baltic mästerskapen som hålls nu på veckoslutet i Norge. Det gav en liten motivations kick till mig att hållas hälsosam och att inte börja träna över. Tack för det! Jag skall ge mitt allra bästa! Igår sprang jag en 25km:s länk och en annan träning, så mina två tyngsta träningar är nu gjorda för veckan. Nu kan jag börja sikta på 5000m:s tävlingen som är på söndag. Jag är inte i samma skick som förra sommaren, men SB siktar jag på ändå!

Ha en fin kväll! 


P.S.

HJK-KR, 7-0. Det var fint jobbat! Gårdagen var nog riktigt lyckad! Tack till länken, matchen, mamma, Sebu och hans familj.

tisdag 10 juli 2012

Sommardag

Igår sprang jag ensam en lugn 20.5km på förmiddagen. Det kändes skönt. Efter det träffade jag min kära kompis Cia på Teatteri. Solen sken och humöret var i topp. Därifrån gick vi till oss, där vi mötte på födelsedagsprinsessan Iita och hennes kompis. Eftermiddagen gick på vår terass i sällskap med sköna typer, Cia, Jenny och Tom. Jag älskar att vara på Bulevarden. Allting är så nära och allting är så lätt.

Därefter kom Sebu efter mig och sedan umgicks vi resten av kvällen. På grund av massagen, som jag hade kvällen innan, var mina ben så möra, att jag inte kunde träna en andra gång. Vattenlöpning var inte heller ett alternativ, eftersom jag har fått en ganska stor öm blåsa på foten, som inte skulle gilla vatten. Istället för länk, var vi och fika, cykla och sedan chillade vi på klipporna i solskenet. Jag drack en öl.

Det var en perfekt sommardag.

söndag 8 juli 2012

BRA DAG!

God morgon!

Jag har inte på länge vaknat upp så här glad. Riktigt trevligt. Extra glad blev jag igår av Erikssons och Sandells lopp igår. Grattis nu här också till OS-platserna! :)

Jag snackade med min tränare och pappa igår om allting och det känns som om jag har en mycket mindre börda nu att bära. Skönt.

Igår gick allting annars också bra. Tränade på morgonen först ensam och sedan fick jag sällskap av Sebu och hans kompis vid simstadion. Vädret var rätt så läckert och Emmi var på jobb. Trevligt.

Träning nr 2 var ro för sinnet. 8km i lugnt tempo på Helsingfors lugna strandvägar tillsammans med Sebu. Han cyklade, jag sprang. Det var den skönaste länken på länge.

Idag på morgonen vaknade jag på rätt fot. Det här blir en bra dag. :)

Ha de gött!

lördag 7 juli 2012

Nya vindar

Bara så ni vet. Jag vet varför jag är i det skicket jag är. Jag har nu accepterat det. Jag tänker inte panikera eller vara deppig hela sommaren. Jag tänker nu börja göra smarta val. Jag älskar och träna och jag älskar att lyckas, men vad jag lär mig bäst av är mina misstag. Jag har nu misslyckas med min träning på många olika sätt, men den största orsaken är att jag har tränat i ett allt för trött tillstånd alltför länge. Jag hat byggt upp min grundkondition i många många månader och tränat fast vad, men nu är det dags för mig att våga göra saker annorlunda. Jag tänker inte mera göra som alla andra, utan gå min egen väg. Jag känner min kropp bäst och nu är det den bästa tiden för mig att lyssna på den.

När jag väl kommer över det här kommer jag smartare och starkare tillbaka än någonsin. Ni skall inte förvänta er att jag är i skick denna sommar. Kanske i höst eller nästa sommar, men det spelar ingen roll nu om jag inte löper rekord i sommar. Det är större saker jag satsar på och för att nå dem, måste jag lugna ner mig. Det är ett faktum och genom detta grymma bakslag tror jag att jag verkligen förstår vad jag måst göra.

Det här blir en lång väg att gå, men jag är beredd.



Btw. Lycka till HJK!

torsdag 5 juli 2012

Pohjola Games

Idag skall jag löpa 5000m. Jag har ingen aning hur det kommer att gå. Mina känslor är motstridiga. Mina tider i mina föregående lopp är lika så. Rekord på 800m och 1500m, men DNF på 10 000m nr 1 och på 10 000m nr 2 blev tiden 3minuter från mitt PB. 5000m är ju mera som ett 10 000m lopp än ett 1500m:s lopp, så rädd är jag nog. Eller jag var rädd...

Nu sätter jag alla mina misslyckanden bakom mig och fokuserar på det jag lyckas med. Jag MÅSTE inte lyckas idag, jag önskar bara att jag skulle springa bra. Jag känner mig rätt så bra nu, men inte perfekt. Nu talar jag om min löpkänsla.

Jag vågar inte skriva mera, för det känns som om det ger mig otur. Jag hör av mig idag senare ikväll.

Loppet är kl 19.15. Jag önskar jag skulle ha min "lucky-charm" med mej. Haha.

Bis bald!