Jag är en långdistanslöpare från Helsingfors. Mina huvudsträckor är 5000m och 10 000m och mitt mål är att vara med i de Olympiska spelen år 2016 i Rio de Janeiro. Där tänker jag springa fortare än någonsin förr. Vid sidan om löpning studerar jag på Hanken Svenska Handelshögskolan.


onsdag 30 maj 2012

Dagens 8 positiva saker

Bara för att bevisa att jag inte är helt mega deprimerad just nu, kan jag räkna upp dagens positiva saker.

1. Sebu är underbar

2. Istället för att jag fick en parkeringsbot, fick jag en påminnelse över att jag parkerat fel :D Tack kära ni!

3. Jag har en underbar familj och vänner

4. Helsingfors centralpark är helt här nära och där får jag springa i lugn och ro varje dag.

5. Mina ben är hela. 

6. Jag har alla möjligheter att vara lycklig. Det är bara min attityd som suger.

7. Jag sov 7.5 timme förra natten.

8. Jag älskar havet.




välkommen A

det har blivit värre. kunde inte göra min hårda träning idag. jag sprang 6km på morgonen. pulsen ok. det kändes bra. 

nu på dagen, när jag skulle springa min första hårda träning på 1.5vecka, kände jag mig dålig. det visade sig att jag hade stegring. jag är lättad att jag hade det, eftersom just nu har jag ingen lust att springa. nu känns det som om nästa veckas tävling kommer helt för snabbt. jag vill bara bli 100% frisk. ingen sade till mig att jag inte skall träna idag. jag insåg det själv, före jag mätt temperaturen. 

det värsta kanske med det här är att då jag inte kan springa, kan jag inte göra något annat heller. jag vill inte tala med någon, se någon eller göra någonting. jag är ju inte ett gott sällskap just nu. vart skall jag ta vägen? jag skulle bara villa sova i en vecka. inte göra någonting annat. 




tisdag 29 maj 2012

En helt vanlig tisdag

Jag vaknade 6.30. Jag försökte somna om men det gick inte. Här igen märker jag, att jag måste ta itu med att lära mig att slappna av. Jag fick ju sömn först 1.30, så de blev en lite för kort natt. Jag har nu en sommar på mig att lära mig att slappna av. Jag skall börja med akupunktur fastän jag har nålskräck av det värsta slaget. Alla som varit med mig när man sticker nålar i mig vet vad jag talar om. Jag är svim färdig före laktattesten ens börjat eller då är jag vit av skräck, då man skall ta blodprov av mig. Not cool.

I varje fall. Jag åt morgonmål. Kastade Sebu till hans inträdesprov, dit jag också hade planerat anmäla mig, men då jag väl började planera nästa läsår och följande märkte jag, att jag inte kan ta emot platsen ens om två år. Nästa år ännu vanliga studier och sedan skall jag börja skriva kandidaten. Jag kan inte helt enkelt skriva kandidaten, träna och gå där på vid en annan skola, som inte ens är i samma stad som mitt hem. Jag måste först skriva kandidaten från Hanken, sedan fundera om vad eller var jag vill möjligtvis studera fören jag gör min magister. Min pappa och Sebu har rätt med att jag kanske tar lite för mycket på mig hela tiden. Om vi går tillbaka till mitt huvudproblem , som är att slappna av och sova, kan jag nu inse att kanske det här var det bästa att jag skippade inträdesprovet. Jag borde bara ha insett det tidigare, så att jag kunde ha stött Sebu bättre. Jag är dock väldigt stolt och glad att han gick och göra inträdesproven. Hoppas han har en bra känsla efteråt, även om han offrade sin vilodag till inträdesproven som räcker från 8-17.00. Inte direkt en vilodag och pricken på i:et är ju de fysiska testen som görs där. Han klarar sig nog bra, men med tanke på hans fotboll, är det en väldigt dålig tidpunkt. För mig skulle det ha varit samma.

Min förmiddag har gått till att jag tvättat byke, städat, lagat en makaronilåda och tränat. 16.5km länken kändes underligt tung, fastän jag hade en lätt 20km+ 5km igår. Jag kände mig aningen svag idag, vilket var konstigt. Medelhastigheten och pulsen var ändå helt ok, (145: 5.24min/km) Pulsen dock aningen högre än normalt ännu, men det är pga. av flunsan jag haft.

Min läkare ringde idag och berättade mina blodvärden. Allt var bra, förutom att mina vita blodkroppar var lite "kohollaan". Vet inte hur jag skall översätta det. Svullna? Kanske inte? Jag är däremot svullen, eller så känns det i varjefall. Ush.

Nu skall jag försöka vila en stund, och sedan börja förbereda mig inför min andra träning.

söndag 27 maj 2012

Heikkohermo

Päivän 13km vauhtileikittely oli todella leikkimistä. Sen jälkeen 4x100m rullaukset lähtivät yllättävän hyvin. Nyt menen katselemaan HJK:n peliä ja sitten toiselle kevyelle lyhyelle lenkille ja jumpalle. Menen yksin katosmaan, kun tuntuu etten ole ollut yksin pitkään aikaan. Joskus se tekee terää.

Hermot meinasivat melkein pettää, kun aamukahvilla Café Regatan edessä Töölössä, Naisten kympin kilapilujärjestäjät alkoivat laittaa juomapistettä kuntoon. Olin jo päättänyt etten juokse sitä, koska tämä viikko piti olla kevyt, mutta kun tuollaisen näkee, kilpailufiilis herää ja sitä on vaikea tuuduttaa uneen, kun se kerran on herännyt. Menin jo kilpailupaikalle ilmoittautumaan kaksi tuntia aamukahvista myöhemmin, mutta alkuverrytteyssä tajusin oman tyhmyyden. Tai kyllä minä sen jo aiemmin olin tajunnut, mutta nyt tiedostin todella miten typerää se olisi mennä juoksemaan "kevyesti" maantiekympin kilpanumero rinnassa. Se ei minulla toimi...

Kyllä minä yhden viikon pystyn pitää kevyenä. Kympin VK:n sijasta juoksin 13km:n vauhileikittelyn keskisyke 161. Eihän sitä kevyeksi enää voi sanoa, mutta kun maksimisykkeeni on 210, ja 200 sykkeellä pystyn vielä puhumaan, voin sanoa, että tämä ei kovin pahalta tuntunut ja se oli tosiaan suurimman osaa kevyttä. Reippaampaa juoksua tuli ehkä 3-4km pilkottuna.

Huomenna alkaa normaali harjoitusviikko!!!!

fredag 25 maj 2012

depp å sido

NU OCH SPRINGA MED SHORTS OCH TOP! :D

denna sommar springer jag rekord. that's all.

huvudet går sönder

okei. att vila är bra, men det att man tappar tron på sig själv är inte bra. jag är för långsam, för tung, för svag.

igår mådde jag bra, när jag glömde de facto att jag är en löpare. jag tänkte kanske 5minuter under hela dagen på min löpning. jag hade både psykiskt och fysiskt en vilodag från löpningen. jag mådde utmärkt. jag kände mig snygg och bra. idag när jag skall träna är jag sur. jag vill inte löpa en lätt 15km, det kommer ändå att kännas skit. jag har inte brytt mig om vad jag ätit och hur jag sovit på några dagar och det påverkar min motivation till allting. om jag äter fel, mår jag uselt. idag tog jag mig i kragen angående det, men det känns inte som om det skulle räcka.

jag måste hitta motivationen. måste hitta tron. jag vill inte nu ge upp. jag vill ha en bra sommar.

nu skall jag skärpa mig. 15km lugnt är inte så farligt, skulle bara villa springa 15km hårt istället.

snälla ge mig krafter.

onsdag 23 maj 2012

Börjar känna mig bra igen

Jag vill börja träna igen normalt. Den lätta veckan har kännats otroligt lång och i själva verket har det endast gått tre dagar. Till dagens ära har jag vila idag. Det enda som jag har är en lång massage kl 11.00. Det är otroligt hur mycket extra tid jag har när jag inte tränar. Idag skall jag då packa, gå lite i butiker, vara med vänner, kolla på vps-hjk matchen m.m.
För en gångs skull känner jag mig färdigt vilad, fastän min vilodag har just börjat. Oftast har jag så att då jag har vilodag orkar jag inte göra något, eftersom jag är så trött. Bra såhär. :)

Jag har varit sjuk 2 gånger sedan december, och dom båda sjukdomarna gick över på en dag. Så ja kan väl trösta mig själv, med att det kanske var dags för mig att ta en vecka lite lättare.

Och med lite lättare menar jag: 0 hårda träningar, max. 70km löpning, 3vilodagar+ massage. :D

Och på vintern har jag sprungit 100-180km, 2-3hårda i veckan, 0-1 vilodagar i veckan+ masage. Inte så konstigt att det känns att jag orkar göra något annat än träna och skola  nu.

Ha en bra dag!

Helsingfors


Helsingfors är nog en bra stad. Jag älskar att vara där. Största delen av min familj och vänner bor där och dessutom finns det så 
mycket att göra där. Så kul att få vara där hela sommaren, även om jag kommer att sakna Vasa.

Lite bilder av mina nära och kära. Jag är så tacksam över dessa personer. 

Mami vid Mattolaituri

Mamma och jag

Maxill byttes mot Pizzataxi

Vår debut på Pizzataxi. De va gott och mättande :)

Ful båt, men vackert namn! Båten heter Nina. Skämta bara, båten är söt. :)

Sebu och jag på en morgonpromenad

Frida tar paus från medi-studierna. Vår kommande läkare! 


Frippe och Nippe vol 1

Frippe och Nippe vol 2

Leffatime!

Kokkola killarna Beni, Mankku, Sebu

 
Bar Tapas med Isabella och Sebu
Getost-créme brulé. Rekommenderar varmt!


Löparen och fotbollsspelaren

Jag flippar ur!!!

måndag 21 maj 2012

Tävlingsdag i Köpenhamn

Chillning på G

Fotboll


Robert Membre. Tuff man! 20 000km löpning på ett år var hans mål.
Han löper omkring i Europa och frun kör en paketbil med all utrustning.

Hans nätsida: http://www.cadec.org/londres2012 

Före tävlingen...




Team Finland

söndag 20 maj 2012

Tanskan matka


Suomen kestonaiset Mira ja Elina

Lenkille kl 7.00!





Keskustan 7km hiekkapätkä ulkoilijoille. Gotta love it!


Helsinkiin samanlainen?


Turisti vauhdissa



Tanska oli kauniita rakennuksia täynnä


Kisailemaan! 

Kisoja ja matkoja on monenlaisia. Muiden suomalaisten juoksut menivät hyvin. Elina nappasi hopeeta ja miehet tekivät omat ennätyksensä ja Mira juoksi kelpo juoksun. Minä en. Se oli todella harmittavaa, kun vatsani piti alkaa reistailemaan. Ehkäpä se reagoi niin vahvasti, kun tuo oli kauden ensimmäinen ratakilpailu, enkä minä ole juossut niin kovalla alustalla piikkareilla noin paljon vielä. Nyt hieman palauttelua ja sen jälkeen toivon, että minäkin saisin juostua hyvän kilpailun. Toukokuun kilpailut jäävät minun osaltani väliin, koska koe että tarvitsen hieman nyt palauttelua. 


Lisää kuvia tulee myöhemmin.




Vasa-Helsingfors-Vasa...

Är så trött att bo i två städer. Kan jag inte bara ha ett ställe att vara på?

Vill inte mera resa alls den där vägen.

lördag 19 maj 2012

Sorligt

Nu börjar jag bli riktigt ledsen. Vårens tävlingar har inte gått som förväntat. FM- Halvmaran är jag nöjd med. Terräng- FM var ett bottennapp, och nu de nordiska mästerskapen, var jag skulle visa vad jag går för gick inte bra. Min mage krånglade smått vid starten. Efter 4km krånglade den redan mycket. Jag kämpade ända till 7.5km, men sedan måste jag springa på wc. Varför skall de gå så?

Det sorliga med det här är, att jag tror att jag inte skulle ha sprungit bra även om min mage skulle ha varit i skick. Sedan januari har jag tränat på mycket, och så småningom har jag väl ökat på lite för mycket. Det här var min "wake- up call". Klockorna började redan plinga under sista veckan i Portugal. Trots allt fortsatte jag... Nu efter två misslyckade tävlingar tänker jag vila. Det är nu 19.5 och jag tror att jag kommer att vara i skick om två veckor. Jag tänker nu gräva fram den konditionen jag tror jag har. Jag har tränat och ätit bra. Jag har satsat 100 % och jag kommer inte på någon annan lösning än att vila nu.
Hejdå säger jag också till mina 150-170km veckorna för tre månader framåt. Hej till vilodagar och en träning om dagen-dagar.

Jag tänker njuta av att få vila och ta det lugnt i en vecka. Jag tänker inte ge upp hoppet. Jag tänker fortsätta tro på mig själv. Jag tänker be till Gud att han skulle hjälpa mig. Jag tänker springa hårt som fan i sommar.  Jag tänker inte bry mig om vad någon tänker.

Men ja, jag är riktigt ledsen nu och den här situationen är ofattbar...

Lite bilder

Systrarna Chydenius ses igen.


Isabella i Finland. Jee!


Nina i Finland. (Vasa är ju utomlands, skämta ju bara)


Isabella gör en "anspråkslös" middag. 



Champagne för flickorna


Isabella och Frida


                       Dags att hugga i! Texten i väggen är kvar efter min styvmammas 50-års fest.


Nu skall vi på förmiddagslänk. Snart kommer det Köpenhamn-bilder! :) This is fun! Nu måst jag nog seriöst börja använda min riktiga kamera, som jag fick av pappa. Den är mycket bättre än Iphone kameran.

Tankar

Nu när jag har jag sovit gott, ätit mycket (kanske för mycket?), haft tid att slappna av och se vänner och familj, har jag en bra känsla. Inget jämfört med känslan jag hade före Terräng- FM. Jag är nu utvilad. Eller det känns som det i varje fall. Får nu se sen vad benen säger. Men psykiskt är jag beredd för tävlingen. Vi skall löpa i kväll kl 17.45, vilket passar mig utmärkt. Jag vaknade 7.00 lokaltid, dvs. 08.00 finsk tid. Jag sov 8 timmar nästan i sträck. Och de tre senaste nätterna har jag sovit gott. Bra så.

Torsdagens tågresa inledde min så kallade goda period. Under 3.5 timme fick jag ordnat kvällsprogram med syrran och några vänner och dessutom gjorde jag en svenska rapport. Jag hade gjort min huvudträning redan före  tågresan och ätit ordentligt, så jag var avslappnad och belåten under tågresan. Från tåget gick jag hem till Bulevarden, där mina kära syskon Isabella och Iita var. Det regnade lite, men det var ändå varmt, så jag bestämde mig för att fara ut och springa. Det var super skönt. 6km i ca 5min:s fart gjorde gott. Under den tiden hade Isabella ordnat en super middag  åt oss och våra vänner. Hon som bara skulle göra ngt lite, men Isabella är världens bästa på att ordna spontant en massa super trevliga saker. Så som nu. Hon, Johanna och jag skulle bara snabbt träffas, men det blev en middag för oss + Fanny och Frida. Jag är så tacksam över att ha en supersyster till syster! :)

Efter middagen körde Johanna mig till Sebu. Han hade varit och kolla på FIN-USA ishockey matchen med hans lagkompisar. Han hade också haft en riktigt trevlig kväll, vilket gjorde mig glad. Jag är så glad att även om vi sällskapar och är i samma stad, kan vi vara med våra vänner och göra våra egna saker. Allt går så lätt med honom. 

På fredag fick vi ha morgonen tillsammans. Sedan åkte han iväg på sina träningar och jag på mina. Därefter åkte han till Kokkola till familjen och hans vänner och jag till Köpenhamn för att tävla. Nu är jag alltså i Köpenhamn och här skall jag springa säsongens första bantävling som kommer att vara 10 000m. Jag är mycket förväntansfull och psykiskt förberedd. Nu får Gud bestämma hur det skall gå. Jag önskar mer än något annat att benen skulle kännas bra och loppet skulle flyta, men om det inte är meningen idag så är det inte.  Jag skall då åtminstone kämpa på och ge allting, även om det skulle kännas s**t från första metern. Jag förbereder mig att varendaste varv kommer att kännas tungt. Så värre än så kan det ju inte bli? :)

Köpenhamn är en vacker stad och här trivs jag mycket bra. Jag delar rum med Elina, vilket är mycket kul. Det fungerar bra och vi har som sagt ganska samma mentalitet. 

Jag önskar er alla en mycket trevlig lördag! :)


onsdag 16 maj 2012

Effektiv dag

Jag kan inte förstå min kropp ibland. Det är hel otroligt. Har sovit nu en vecka dåligt, ca. 4-6h per natt och det börjar verkligen kännas. Måndagens lätta dag gjorde susen. Några korta länkar och lite jumppa. På tisdagen gick min 21km:s länk lättare än på länge och den korta träningen sedan på kvällen var rena nöjet.

Idag... Hade jag min hårda förberedande träning inför lördagen. För det första var min morgonlänk hur bra som helst 6.5km, 5.00min/km och medelpulsen 144. Den kändes bra. Därefter stressade jag ihjäl mig med skolan och bilgrejer och lägenhetsgrejer och familjegrejer... En fin förberedelse alltså för dagens huvudträning. Nej, inte alls. Jag som ville sova före träningen var så stressad att jag inte kunde slappna av. Fint.

Rätt som det var fungerade kroppen och benen hur bra som helst under dragen. Jag kan inte förstå det. Jag har typ haft lust och bara gråta hela dagen, och sedan när jag sätter spikskorna på glömde jag allt annat och njöt av den "hårda" träningen. Benen rullade på så bra. Nu skulle jag bara önska att jag kunde få samma känsla till någon kommande tävling. Jag förväntar mig inte att lördagens tävling går något vidare. Jag tar den som den kommer, men jag skulle önska att någon bantävling inom kort skulle kännas bra. ASå att jag skulle kunna försäkra min tävlingskondition. För den kom helt klart inte fram under Terräng- FM! :D
Nu kan jag skratta åt den tävlingen, vilket betyder att jag har kommit över min besvikelse.  Nu skall jag packa till Danmark och därefter skall jag njuta av att ha varit duktig på alla sätt idag.

Ja, det blir verkligen kul att åka till Danmark. Jag ser fram emot att få resa med det gänget som skall dit. Riktigt trevliga typer liksom, speciellt Elina! Tidpunkten för tävlingen är perfekt. 17.45 skall vi kvinnor löpa, vilket betyder att jag kan försöka sova ännu på dagen. Jag har tre nätter att sova gott nu. Jag tror jag kommer att sova riktigt bra nu. :)


tisdag 15 maj 2012

trött som fan

dagens schema, så att jag får allting gjort. idag pluggar jag hemma, sparar på tid.

- plugga
-träna
-plugga
-träna
-20.00 fara o fota soffan som jag säljer bort (den är nu hos marta), träffa tjejerna

ha en fin dag




Träning är min drog

Hur kan jag känna mig så olika under 12 timmar? Jag trodde bara det var ett syndrom tonåringar har... Jag är 22 år, och det blir ju bara värre med åren. Mitt förhållande med min mamma är motstridigt. Jag vet inte var jag har henne. Hur skall jag förhålla mig till henne och till de saker hon säger och gör? Skall jag göra likadant som syrran? Inte ha någon kontakt alls...

Jag önskar bara att jag skulle få lugn och ro nu. Jag vill sova nu! Snälla gud, låt mig hitta min balans någon gång. Jag orkar inte med min eviga berg och dalbana. Allra helst skulle jag nu bara sova... 

Jag tror på gud. Jag har tålamod, men önskar bara att jag inte skulle måsta sjunka allt för djupt. Som tur får jag åka till Danmark. 10 000m är allt jag nu behöver. Ingen annan kan påverka det jag gör på bana. Jag tänker springa så hårt jag orkar. Så att man blir både fysiskt  och psykiskt helt utmattad. Det är en skön känsla. Imorgon har jag drag. Det får vara min första hjälp grej.

Jag älskar att springa. Jag springer undan mina sorger och illamående. 
Jag springer för glädje och välmående. Jag springer för att jag kan springa. 
Jag springer tills mina ben inte klarar av det mera.
Låt mig snälla alltid få springa. Alltid. Hur skulle jag annars klara mig? 

Jag tycker att det är för många viktiga personer och familjeförhållanden som har tagits bort från mitt liv. Kan jag hålla löpningen förevig? Människor försvinner och förändras, men löpningen hålls kvar. Löpningen bygger upp den balans jag har.

Life is good

Jag sprang ett uselt lopp på söndag, men jag är ändå glad. Vänta bara så får ni se vad jag går för på banan.

Jag är faktiskt mycket nöjd med mitt liv just nu. Riktigt nöjd alltså. :)

Dagens morgonträning: 21km länk, medelfart 5.14min/km, medelpuls 144, steget lätt. Det finns inget att klaga på!

Dagens schema: Tritonia och plugga, en liiten träning på kvällen+ massage och sedan försöker jag faktiskt gå och kolla på Vifk- Kiisto matchen med Ninna. Jag har bekanta som spelar i båda lagen, och det skulle vara skoj att få vara me Ninna någon annanstans också än på länkar. :)

Ha en riktigt fin dag! Jag skall åtminstone ha en bra dag :)

Spelade förresten Pingis igår första gången på typ 10år. Tänk att jag kan säga sådär. Inte är jag väl så gammal? :D Men det gick bra, eftersom min spelkamrat var duktig och snäll. Han gjorde det lätt för mig och hade inget behov att visa sina allra bästa skruvar och tricks. Sebu är killen... :)

söndag 13 maj 2012

Latautuminen puuttui

Tämä kilpailu ei mennyt nappiin. Jalat tunuivat kuitenkin hyviltä ja kunto tuntuu olevan kohdillaan, mutta minun juoksuni ei vain lähtenyt käyntiin. Toki 4km:n maastopätkä ei ole hirmuisen ihanteellinen 10 000m juoksijalle, mutta mitali olisi kyllä pitänyt tulla. Minä epäonnistuin juoksussani ja se harmittaa tottakai hirmuisesti. Positiivistä tässä on se, etten tuntenut itseäni niin väsyneeksi kilpailun jälkeen. Uskon itse, että tuo maasto ei ollut minulle sopiva; mäkinen reitti ja tiukkoja käännöksiä. Minä pidän tasaisesta pitkästä raastosta.

Minä en tyydy tälläiseen keskiverto juoksuun enää ikinä. En pistänyt itseäni kunnolla likoon, vaikka tänään se olisi pitänyt tehdä. En löytänyt vain motivaatiota. Ensi lauantaina juoksen kunnes jalat lähtee alta. Minä aion valmistautua sellaiseen pahoinvointiin ja tsemppiin, ettei ikinä ennen. Minä annan kaikkeni, viimeisen asti.

Hyvää äitienpäivää! Jag älskar dig mamma <3

P.S Isoäiti oli katsomassa kilpailuja. Minua harmitti se, että hän näki noin huonon juoksun. Onneksi oli äitienpäiväkortti ja minun ensimmäinen SM-mitali mukana hänelle. Hän on hieno nainen. Arvotan hänta hyvin paljon.

lördag 12 maj 2012

Pitkä päivä

Nyt makaan Oulun Sokos hotellin sängyssä Karen Souzaa kuunnellen. Smooth Jazz. Ah!
Tällä kertaa asun yksin, koska VU:sta ei ollut muita naispuolisia maastointoilijoita. Hotelli on siisti ja Oulu yllättävän mukavan tuntuinen kaupunki. 

Aamulla verryttelin kevyen kympin, päivällä tein avaavan treenin ja illalla hölkkäsin 2km+ rullaukset ja venyttelyt päälle. Treenit tuntuivat hyvältä, eikä matkakaan paina. Turhan paljon päävaivaa on kerynyt kyytien järjestelyissä ja juna-aikataulujen sovittamisessa. Kilpailuunhan tässä pitäisi keskittyä?!?

Nå niin. Nyt on harjoitukset harjoiteltu, ruoat syöty ja suihkussa käyty. Voisinpas vielä laittaa huomiset varusteet valmiiksi, jotten aamutuimaan, ennen lenkkiä tarvitsisi alkaa sitä tekemään. Onneksi Elina pelasti tämän illan, tarjoamalla hänen valmentajan kyytiä meille VU:lle 9.40.

Ennen sitä verryttely, aamupala ja suihku. Lepo tekisi terää, mutta autossakin voi nukkua. 

Tämän blogi päivityksen sisältö, ei valitettvasti ole mitään kermaa, mutta oli nyt pakko tyhjätä tämä jonnekkin, jotta saisin unen päästä kiinni. Ei kai tämä ikinä ole mitään käsittämätöntä, mitä kirjottelen tänne? 

Ja niin, jos jollakin on mennyt ohi, niin minusta on tullut jalkapallo fani. HJK! :) Lempipelaajakin löytyy, mutta sitä en uskalla kirjoittaa tänne. Nåniin, nyt on ninan todellakin aika mennä nukkumaan! Nati

torsdag 10 maj 2012

SM-maastojen valmistava harjoitus

Meni juuri niin, kuten Kimmo ja minä olimme suunnitelleet. Jokainen veto, meni rennosti ja muutenkin oli hyvä fiilis. Oikein mukavaa vaikkapa aloitin harjoituksen vasta kl 21.00, kun kirjastossa piti sykkiä. Koulutyöt olivat syypää tuohon huonoon harjoitusaikaan, mutta joskus näin. Hyvää harjoitusta tuokin ja nyt on mukavasti energiaa jatkaa koulutöitä. :)

Illanjatkoja ja hyvät yöt! :)

onsdag 9 maj 2012

YES!

Sain kutsun Pohjoismaisten 10 000m mestaruuskilpailuihin, jotka pidetään Kööpenhaminassa, Tanskassa 19.5.2012.

Suomen joukkue:

Lindgren, Elina
Chydenius, Nina
Tuominen, Mira

Takala, Miika
Nummela, Aki

Hienoja kilpailuja tulossa! Jopa kirjastoelämä maistuu tällä hetkellä, kun alla on aamun 20 km kevyt kiihtyvä hyvässä seurassa ja sitten täältä kirjastosta suoraan lenkille ja puntille sekä sen jälkeen vielä hieronta. Elämä hymyilee.

Tämä 10 000m- kilpailu merktisee minulle paljon. Nyt saan jo alku keväästä juosta kovan kympin ja sen jälkeen rakentaa kilpailukuntoani vielä monta kuukautta. Aivan mahtava fiilis! Tämä kisa tulee niin hyvään paikkaan. Koen, että minun kuntoni on melko hyvä ja nyt on aika alkaa vähentää junnaavia lenkkejä, niin saan hyvän ja terävän kilpalukesän.

tisdag 8 maj 2012

Dagens träning

Morgon:

6km länk+ 4x100m spurt med 100m joggpaus. + 1.2km nerjogg+ strechning


Kväll:

6km uppvärmning 3x150m spurt+ 3.2km terrängtävling (tid: 11.04min, jag vann tävlingen, så jag fick löpa med känsla. ) 4km nerjogg+ strechning.

Lätt dag idag, lätt dag imorgon, hårt på torsdag, lätt på fredag och lördag och på söndag så smäller det! Lite ångest får jag av den kilometerfattiga veckan, men nu har ja trots allt ihop redan över 40km den här veckan..

I väntan på Terräng- FM! Nu--> Kursportfolio.

Huh, se oli vain uni

Toki minua harmitti, kun en juossut HCR:ia. Se on niin hieno tapahtuma ja tunnelma siellä on aivan katossa, mutta se ei vain sopinut lainkaan kevään kilpailukalenteriin. Onneksi harjoitukset ovat kulkeneet mallikkaasti ja tunnelma täällä Vaasassa on myös ollut hyvä. 2 harjoitusta 13 kerrasta olivat puuduttavia viime viikolla, mutta muuten  jokainen harjoitus on mennyt hyvin ja kivan tuntuisesti. Täällä Vaasassa on ollut hyvin mukavaa, kun seuraakin on löytynyt monelle kevyelle lenkille ja kovat harjoitukset ovat kulkeneet.

Viime yönä näin taas Marathon unen. Jokainen Marathon- uni on aina hieman erilainen, mutta pääasia on sama. Joku tai jokin estää minua juoksemaan kilpailun loppuun asti. Viime yönä johdin Puolimarathon kilpailua, mutta kilpailureitti oli merkitty huonosti ja sen tulos oli, että eksyin reitiltä ja aikani hidastui sen verran etten olisi saanut rikottua rajaa enkä kahmaisemaan kultamitalia. Mitäköhän rajaa yritin puolikkaalla rikkoa? Tunne oli hirveä. "Onneksi" muutkin joutuivat keskeyttämään todella kovan rankkasateen takia. Monet meistä oli juossut n. 15km ja kilpailujärjestäjät kehottivat meitä sitten vain juoksemaan ensi viikonloppuna uudestaan. Huhhu, olin niin helpottunut kun heräsin. :D

Nämä Marathon unet motivoivat minua entisä enemmän juoksemaan kokonaisen Marathonin.  Useisti nämä unet tulevat myös ennen jotain tärkeää kilpailua ja nythän on SM-maastot jo ovella. Niitä odotellessa!

Fiilis on ainakin katossa ja jalat tunuvat hyviltä. :)

lördag 5 maj 2012

Yksi vuoden parhaista harjoituksista takana

Nå niin. Tänään kävin hölkkäämässä yhden tämän vuoden parhaista harjoituksista.  Ohjelmassa oli 6-8x1000m, rennon kovaa, kahden minuutin palautuksella. Minäpä lähdin juoksemaan rennosti vesisadetta ja tuulta pakoon (ja vastaan). Ensimmäisen vedon jälkeen kello näytti 3.41. Suunnitelman mukaan, se olisi saanut olla 9 sekuntia hitaampi, mutta joskus näin. Siinäpä sitten päätin, etten ainakaan hirmuisesti kiihdytä. Eipä sekään onnistunut. Niinpä toisen vedon jälkeen päätin, ettenpä tee harjoitusta kuten me olimme Kimmon kanssa suunnitelleet. Minä halusin vetää rennosti monta vetoa, enkä puristaen paria. Oli tarkoitus juosta samankaltainen harjoitus kun Portugalissa 3.50-3.11 vauhtia, mutta liian kova alkuvauhti pilasi minun suunnitelman ja sen takia en edes halunut yrittää tehdä kyseistä harjoitusta.

 Harjoituksen muutos oli kuitenkin hyvä päätös, koska siinä sitten vedin vedot 2-6, 3.33-3.31 vauhtia. Vedot menivät järkyttävän tasaisesti ja rennosti sekä fiilis oli jäätävän hyvä. Sain nauttia joka vedosta. Sen jälkeen kiihdytin hieman. Viimeiset kaksi vetoa meni 3.27 ja 3.24. Ei kovin hurjaa vauhtia tuokaan, mutta se ei ollut tarkoituskaan.

Tämä oli niin hyvä treeni, etten voi olla muuta kuin onnellinen! Vastaantulijat luulivat minua varmasti hulluksi, kun minulla oli sellainen leveä virne päällä loppuverryttelyssä. Uskokoot! :) Ehkä he ovat oikeassa? Hihi

Dagens...

Den som fattar mig på djupet är också värd slutet.


Smarta val

Efter Portugal lägret var jag trött. Eller i princip var jag trött redan där under sista veckan, men tränade på bara som en galning. Smart? Inte egentligen. Veckan därpå tog jag en lätt vecka, som inte kändes lätt, även om jag sprang hälften mindre än normalt och hade två vilodagar och bara en förberedande träning inför halvmaran. Den träningen var usel och dagarna efter den lika så. Jag grät.
Kvällen innan halvmaran började jag känna mig som en människa igen. Det var svårt att känna igen kroppens behov och veta vad som var det smartaste att göra under denna vecka. Jag tänkte ju att jag var bara nervös inför tävlingen och därför kände jag mig så utmattad, men å andra sidan hade jag tränat för fullt i tre veckor, så det kunde ju också vara orsaken till tröttheten. I varje fall sprang jag tävlingen, fick brons, men inte en så bra tid. Jag var trots allt nöjd, eftersom benen kändes underligt bra under loppet och hoppet av en lyckad tävling närmare overklighet.

Veckan där på skulle jag springa en 10km terräng tävling, men skippade den. Det kändes som om jag bara ville träna och ladda upp med fart istället för att springa en tuff terrängtävling. Jag har tränat min uthållighet rätt mycket, så vad jag nu behöver är kortare och snabbare drag och det har jag nu gjort. Idag skulle jag även springa en terräng tävling, men den kändes också fel. Istället kör jag en drag träning (6-8x1000m, 2-3min vila), för att känna efter och checka upp situationen. Det är en bra och säker träning. Det känns som om jag behöver lite självsäkerhet inför Terräng-FM, och det kommer jag att få av denna träning. Jag är nu så färdig för att tävla och därför känns det ännu bättre att jag får göra en bra träning idag, som kommer att öka på tävlingshungern.

Jag är så glad att jag skippade de planerade tävlingarna. De var ju bara typ onödiga terrängtävlingar, som jag bara skulle ha sprungit för nöjets skull. Jag har inte förlorat något på att inte tävla på dem. Annat skulle det ha varit, om det skulle ha varit FM eller någon annan viktig tävling. Då skulle jag ha sprungit, även om känslan inte skulle ha varit i topp. Istället har jag gjort kvalitet och känt efter kroppens behov.

Nu är jag laddad inför Terräng- FM och den inkommande bansäsongen. Fy fan vad nice och känna sig färdig! Jag har tränat sedan december mer strukturerat än någonsin förr och jag tror att detta kommer att bära frukt. Jag vet orsakerna och syftena för mina träningar och jag förstår varför jag tränar så som jag gör och det ger mig säkerhet. Det enda negativa är att jag har svårt att vila och hålla kilometrarna nere, men till sommaren blir det ändring på det också. Efter nästa vecka börjar jag minska på mitt kilometerintag för en stund framåt. Jag önskar att jag blir vald till De nordiska mästerskapen på 10 000m, och om jag blir vald tänker jag inte ha en enda orsak att inte kunna springa bra. Jag tänker inte göra något fel eller dumt, som skulle påverka den möjliga tävlingen. Jag tänker springa hårt som fan och inte ge upp. (Om jag blir vald alltså! Alltid får man be och hoppas :D )

Om jag inte springer där skall jag tävla i Sell Student Games, som är en internationell tävling för universitetsstuderanden. Och om jag springer där, tänker jag springa hårt som fan och inte ge upp där heller. Hihih

Nu ladda upp för träningen! Hej och hå!




fredag 4 maj 2012

Fredags feelis

Inte riktigt vad jag normalt lyssnar på men, den här är bra. Jag skämtar inte. :D

Storasystern linkade den till mig på facebook och nu lyssnar jag den på repeat. Maggio, Skrillex och M83 får en liten paus nu.


Snart ut och springa. Lite sent med det idag, men måste sova.

torsdag 3 maj 2012

Min fot

Den är konstig. Vill gå på röntgen. Eller magnet. Som tur är det inte smalbenen, för dom är inte mera försäkrade.

onsdag 2 maj 2012

Nya tag

Sov skit, men jag hade inte förväntat mig något annat heller så det är helt ok. Haha. Positivt.

Gjorde svåra beslut igår, men dom tänker jag hålla. Det är ett måste.

Gårdagens lätta kvälls länk var lugn (12km 5.20min/km fart), men därefter körde jag en ganska hård jumppa. När jag väl kom ut ur gymmet spydde jag. Det var något nytt. Rätt nöjd är jag alltså med gårdagens träningar. På förmiddagen hade jag hårda drag och på kvällen länken+ "killer- jumppan"+ en massage, som var allt annat än varsam. Det var nice.

Idag skall jag löpa en lugn 20km+ en möjlig lugn kort länk på kvällen. Annars är det bara att plugga plugga.

Sommaren är snart här och det innebär att jag tänker få huvudet till minimi 95 % i skick och sedan springa som en galning.

Det gör ont

Jag hade inte räknat med, att jag skulle bli ledsen av att inte mera vara vän med honom på facebook. Han tog bort mig. Kommer jag någonsin helt över honom?

Får jag bara gå och sova nu? Aj just de. Jag kan ju inte, för jag skall göra på projekt och träna och dessutom skulle jag aldrig få sömn och sen har jag min massage också. Hur kan man nu ligga där och koppla av?

Tappar greppet... Tål inte den här känslan. 



Omotiverad

Dagen hårda pass inleddes med noll motivation. Jag hade ingen lust att springa något hårt idag. Det kändes som om jag inte hade krafter till det. Efter 4km uppvärmning körde jag ändå igång. Första kilometern kändes lätt och den gick som planerat. Resten av draget gick tidsmässigt så som överenskommet, men fiilisen var inte den bästa. Det andra draget sprang jag 4sek/km långsammare än det första draget, vilket inte händer mig ofta. Jag brydde mig inte ens om att försöka pressa. Men vad fan, i den där farten borde man inte ens behöva pressa för att komma till den. Jag var sur när det inte fungerade. Vid sista draget  sprang jag med känsla och jag kan inte förstå att det kändes så skit ändå. Benen rullade på helt bra egentligen, men farten fanns helt enkelt inte idag. 3,2,1 km- dragen som hör till mina favoriter var allt annat än kul idag. Blåsten och den färdiga omotivationen gjorde det inte heller nåt bättre. Vad lär jag mig av det här? Låt inte psyket påverka din träning, om du har en skit dag, så glömmer du det för den stunden du skall påbörja en viktig träning. Oftast går det av sig själv bort, men idag var jag för sur och omotiverad.
Jag väntar på dagens träningspass nr. 2. NOT.  När inte löpningen fungerar har jag svårt att motivera mig själv till något annat heller. Jag förstår inte bara, när benen och pulsen var bra, men jag borde ha sprungit bara ca 10 sek hårdare andra och tredje draget. :( Jag sprang för långsamt och det här var inte ens maksimi drag. Vad händer?


tisdag 1 maj 2012

Sömn och träning

Jag sov otroligt gott förra natten. 8 h i ett sträck! Det var så skönt. Idag har jag ett hårt träningspass och en lugn länk samt massage på kvällen. Dagen blir nog bra, men har aningen stressigt med ett skolarbete. Det skall jag ta tag i nu direkt efter detta.
Jag önskar dragen skulle gå bra idag. Snälla ben, känns lätta idag...

Nu projekt... Ciao!